Hudikcyklisten

Ligga på rulle

2008-10-08T22:01:00.003+02:00

* Börjar du trampa upp farten för sent efter sista cyklisten, får du en lucka att jobba in. Detta är onödigt tröttsamt.

* Drar du och slutar trampa innan du går ut sidled, saktar din cykel ned och cyklisten bakom dig blir antagligen överraskad.

* Tiden / sträckan man ligger i motvinden har ingen regel. Generellt säger man att alla ska dela bördan lika. Sedan görs individuella avvikelser beroende på avsikt, kapacitet och lust.

* Försök disponera intag av vatten, käk och energi till de gånger du ligger sist i ledet. Inte bara för hänsyn till andra och om du tappar något, det är även för din skull då du får bättre utrymme.

* Vilken fart ska man hålla när man drar? Inte så mycket att fundera på. Kör du för sakta blir du omkörd snart nog, kör du för fort märker du eventuellt det på att personen efter dig släpper draget mycket snabbt efter dig. Tappar du rullen efter att ha dragit motvind har du sannolikt dragit för fort. Åtminstone sett till din kapacitet. Vad du själv känner, har för avsikter samt vägbanan är dina mått för bra fart. Psykologin i rullen ändras under loppet. Ibland kan det vara riktigt högt tryck och andra stunder ganska slappt, utan att det alltid finns någon avsikt.

Är man där, att man aldrig ens legat på rulle?
Börja med att köra motionslopp och ställ dig ungefär mitt i startfältet, inte längst fram. Ännu bättre är att söka rätt på en klubb och åka med på deras träningsdagar. Det ovan är ingen checklista på saker man ska behärska innan man ger sig ut på banan. Däremot hjälper det dig att fundera på, under eller att loppen genomförts.

Ligga på rulle

2008-10-07T07:26:00.003+02:00

Att ligga på rulle kommer av en metod att rotera en kedja av cyklister. Man turas om att vara först och dra i motvinden. Sedan går man tydligt ut i sidan, slutar trampa och låter resten av ledet passera dig. Precis innan sista cyklistens bakhjul börjar du trampa upp så du har farten när du lägger dig rakt bakom sista cyklisten. Ledet "rullar".

Det finns generellt två metoder att cykla i kedja. Dels den beskrivna och en annan benämnd Belgisk kedja.

Kassett

2008-10-07T07:19:00.003+02:00

Kassetten är bakhjulets drev. Oftast innehåller den, i skrivande stund, 10 drev (10-delat). Komponentgrupper börjar titta på 11-delat. För några år sedan vad 9-delat det som gällde. Antalet drev på kassetten kräver kedjor byggda för det antalet drev (olika tjocklek).

Antalet kugg per drev kan skilja sig åt men är vanligtvis samma, om man inget specificerar. Har man särskilda krav, går det att specificera sitt egna behov, alternativt ta lös kassetten med specialverktyg och byta ut de enskilda dreven.

Rengöra kedja

2008-10-06T11:46:00.003+02:00

Att hålla kedjan ren förlänger livslängden och minskar oljudet. Det finns lika många läror om rengöring, som det finns kedjor och cyklar. Här kommer 1 sådan lära.

Vanligt diskmedel och vatten duger utmärkt. Blanda ihop en slaskbunke (dvs inte den som används till bakning). Diskborste och svamp är bra verktyg att köpa in för att göra rent kedjan i diskvattenbadet.

När du är nöjd med resultatet, skölj av i rent vatten. Sen smörjer du in kedjan ordentligt, även så att insidorna av länkarna blir riktigt insmorda. När detta stått ett tag, torkar du av allt överblivet med trasor och annat som inte luddar och som du sedan kastar.

Högprofilhjul

2008-09-23T08:13:00.001+02:00

Mot för "vanliga" cykelhjul kännetecknas högprofilhjul av att skära vinden bättre. De ger cykeln en bättre komfort vid högre hastigheter och kan också anses ge högre topphastigheter. Närmast bara fördelar, mot för att profilhjul som framhjul också kan bli känsligare mot sidvind.

Profilen som sådan innebär höjden på hjulets fälg. På bilden ovan är profilen 58mm. Men profilerna kan vara 30 likväl som 70mm, dock alltid samma profil per hjul. Inget som man ändrar. Ju högre profil ju känsligare för blåst och vind. Fälgen väger också sin lilla del.

Kanttrådsdäck

2008-09-23T08:05:00.002+02:00

På engelska heter de Clincher. Kanttrådsdäck fungerar som de cykeldäck de flesta kommit i kontakt med. Man har ett däck med styva kanter och en slang som monteras innanför. Generellt sett bättre punkteringsskydd.

Tubdäck

2008-09-23T08:02:00.002+02:00

Tubdäck kännetecknas på att vara "slang och däck i ett" och är helt mjuka, innehåller ingen kord/sträng. De monteras med lim direkt på en fälg som är byggd för tubdäck.

Ventilförlängare

2008-09-23T08:01:00.001+02:00

När man kör hjul med högre profil (se profilhjul under prylar) kan en förlängare behövas för att ventilen ska nå upp över kanten på profilen. Det blir lite bökigt att pumpa luft i däcket / tuben annars. Kom ihåg att välja rätt längd! Ventilförlängaren är ihålig och förutsätter att du har skruvat upp ventilen helt och hållet, monterar på gummiringen och sen skruvar fast förlängaren. Använd vanlig cykelpump e.d. för att pumpa i förlängaren.

Tubdäck

2008-09-23T07:57:00.001+02:00

Tubdäck kännetecknas av att vara "slang och däck i ett". Dvs cykelhjulen är specialbyggda för att ta en särskild sorts däck. Dessa däck har en tygremsa på undersidan där det limmas på ett speciallim. Limmet påminner i egenskaperna som vulk. Inuti fälgen limmas samma lim runt om. När tuben sedan läggs på, bildar limmet ett glidmotstånd som motverkar att tuben roterar på fälgen, då man cyklar. Även om man pumpar upp 9-11 PSI skulle tuben rotera, utan klistret. Ventiler och allt går naturligtvis sönder då.

Slicks

2008-09-17T08:22:00.002+02:00

Slicks = En sorts däck helt eller nästan helt utan mönster. Används på landsvägscyklar.

Slicks

2008-09-17T08:20:00.002+02:00

Den typ av däck som uteslutande endast används på landsvägscyklar. Man kan någorlunda enkelt definiera dem som "däck utan mönster". De flesta däck har NÅGON sorts mönster, men minimala. En del modeller är genomsläta.

Kadens

2008-09-12T07:50:00.001+02:00

Kadens = Trampvarv per minut

Kadenssensor

2008-09-12T07:28:00.003+02:00

En sensor för att mäta kadens. Den sätts normalt på ramens högersida på ramstaget bakåt. På vevarmen sätter man en magnet. När dessa möts, räknar sensorn detta och cykeldatorn vet att du trampat ett varv.

Kadensen räknas som trampvarv per minut och ligger omkring talen 60-120, beroende på cyklist, cykling och tillfälle.

Komponentgrupper

2008-09-05T08:11:00.004+02:00

En komponentgrupp består av det mesta om sätts på en cykelram och krävs för att föra den framåt. Utöver detta (alla delar syns på bilden ovan) återstår endast hjul, sadel, sadelstolpe, hjulbultar samt en å annan klamma och ett växel&bromsvajerset. Däck & slang hjälper också.

Det pågår odödliga diskussioner om vilka fabrikat och grupper som ska användas. Tre fabrikat finns idag som förekommande och väl att rekommendera.

- Sram

- Campagnolo

- Shimano

Campagnolo och Shimano har allt från prisvärda komponenter till high-end komponenter, där mesta delen av prislappen ligger i utveckling och PR. De sistnämnda är naturligtvis också effektivare. Sram däremot håller sig borta från de mest prispressade alternativen, ännu så länge.

Fabrikat,

Att välja fabrikat är lite hugget som stucket. Många ramlar nog in på ett fabrikat och kör vidare på det. Delarna är dyra för att byta ut så mycket som krävs. Det är inte så mycket som passar mellan fabrikaten och det finns mycket annat som kostar. Sen kanske man inte ens trivs med sitt byte.

"Storleken" inom sitt fabrikat är egentligen också enkelt att bestämma sig för. Man köper den prislapp som passar och byter sen upp sig efter behag. Som normalcyklare, nybörjare eller motionär fyller inte de dyrare grupperna någon betydelse, mer än att de dyrare grupperna oftast ställer till det mer.

Normalkomponentgrupperna idag för respektive märke är Shimano Tiagra, Campagnolo Veloce och Sram Rival. Med det säger jag inte att de grupperna jämförbara i "tester", bara att de är närmast tillgängliga.

Dyrare, bättre?
Generellt gäller att dyrare är bättre. Men på vilket sätt? Normalcyklisten och motionären är kanske mer intresserad av 1 inköp, sen lägger han undan plånboken. Sakerna ska fungera så länge som möjligt. Dyrare grupper slits fortare, är ömtåligare och går lättare sönder. Alla grupper oavsett pris har utsatta slitdelar (kedja, kassett osv), så är dessutom priset för slitdelarna högre.

Räknar man med det, är det naturligtvis bara fördelar med bättre komponentgrupper. En hårt ansatt plånbok pga dyra prylar kan innebära att man kör med slitna delar för länge.

Skillnaden då? Det som mest gör skillnad mellan komponentgrupperna är design, vikt och precision. Tystare och snabbare växling, stabilare känsla i trampor och inbromsningar. Effektivare utformning, t.ex. att det kan finnas fler växlar i en komponentgrupp.

Bättre precision i komponenterna kan vara en avgörande faktor om positioner i t.ex. en målspurt. Samtidigt kan klenare komponenter med snabbare slitage sätta ett DNF för samma cyklist (did not finish).

Klungor

2008-09-04T10:44:00.006+02:00

Förväxlas ej med att ligga på rulle eller linje.
Klungor, då kör man generellt 20-50 tal cyklister i grupp (se bild ovan).

Som debutant eller ny i klunga, gäller det att vara lyhörd om andra visar reaktioner. Lyssna och låta dem sjunka in -- men fundera på dem efter loppet! Inte på en gång. Gnabba definitivt inte tillbaka. I klungan ska man cykla, inte diskutera vem som gör mest rätt.

I klungor är marginalerna små och det ger ett något tuffare klimat, än om man ligger några stycken på linje. Vilket också gör att det alltid finns någon som kan bli förbannad på någon omständighet. Du kommer kanske själv göra samma sak.

Inte så farligt som det låter,
Alla som cyklar har någon gång befunnit sig inför allra första gången att cykla i klunga, eller kommer att göra det. Många har fasat över det läskiga i att ligga så nära många andra cyklister. Rädda för att de gör fel, inte kan hålla tempot. Visst, det finns många sätt att göra fel på i en klunga, men det är inte felen man ska undvika. Man ska försöka göra rätt.

Är man debutant eller ny i klunga ger osäkerheten ofta sig självt genom att fega, tappa positioner och hamnar där det finns gott om utrymme. T.ex. hamnar man då bland flera osäkra cyklister, som också mår bättre av "behörigt avstånd". I sin tur ger den effekten att du kanske över huvudtaget inte ser någon klunga. Kanske att du hamnar med grupper om 2-10 cyklister. Då faller man in mer under rutinen att cykla i grupp på linje. Är man stark nog att hålla sig kvar i en klunga utan att falla tillbaka, har man nog också hunnit få lite rutin.

Etikett och regler på fältet tas upp någon annanstans i bloggen.. =)

Den som väl kommit igång,
Ett antal erfarna cyklister låter helt enkelt bli linjelopp, de anser att klungor är för farliga. Sett till vana cyklister, vem gör hellre en klungspurt ur storklungan än från en utbrytning? Men risker finns även under loppets gång.

Det är en del av spelet och är sammanstötningen framme, löser man konflikten för att komma på fötter igen. Ingen har tid att leta syndabockar än mindre förklaring till vad som hände. Attityden i mesta möjliga utsträckning också vara hjälpsam. Alternativt sköter man sig själv, vilket faktiskt brukar vara enklast.

Material från SCF

2008-09-03T11:44:00.003+02:00

SCF har publicerat material som kan vara användbart och läsvärt för aktiva och blivande inom cykelsporten.

>> Ny i cykelklubben

Ett pdf-dokument som handlar om regler och saker som blir aktuella när man är med i en cykelklubb. Här finns fantastiskt mycket och rolig information för dig som vill veta mer om cykling och tävling.

>> Vi tar ställning

Handlar om att ta ställning till och agera mot doping. Etik och moral inom cykelsporten. Dokumentet är tre år gammalt och fungerar som ett diskussionsunderlag. Det borde någon gång kompletteras med ett stycke "moral på landsvägen". Hur ska man acceptera en armbåge i sidan?

Tävlingsformer

2008-09-01T11:45:00.003+02:00

Kräver klubbmedlemskap, dock ej tävlingslicens.
KM = Klubbmästerskap
DM = Distriktmästerskap

Följande kräver giltiga tävlingslicenser av SCF i elit eller seniorklass (upp till 50 år)
SM = Svenskt mästerskap
NM = Nordiskt mästerskap
VM = Världsmästerskap

Följande kräver giltiga tävlingslicenser ac SCF i veteranklass (minst 30 år)
VSM = Veteran SM
NVM = Nordiska Veteranmästerskapen
VVM = Veteran VM

Följande kräver utnämning/nominering av SCF kommitté (max 50 år)
OS = Olympiska spelen

Kom gärna med kompletteringar och korrigeringar om felaktigheter.

Framgaffel

2008-09-01T07:44:00.001+02:00

Det här är överdelen av en framgaffel. Köper du en separat ram, följer oftast framgaffeln med till ramen. Försök också få säljaren att arbeta med att kapa och passa in längden. Framgaffeln har en så kallad rå längd, vilket innebär att stumpen som syns på denna bild, är mycket längre. Därför ska den kapas, för att kunna användas.

Att måtta och såga själv går, men får du ett snett eller ojämnt snitt, får du sannolikt också problem att få ett jämnt åtdragsmoment. En firma i Sverige som specialiserat sig på att sälja ramar talade för ett generellt mått om styrstammens höjd + 3cm. De distansbrickor du ser mellan ramen och stripsen ovan, dessa lägger man över eller under styrstammen, beroende på hur högt man vill ha styret. En styrstams höjd kan vara t.ex. 4cm.

Styrlagret sitter där det står FSA på bilden. Det ser ungefär likadant ut på nedersidan av röret, men sitter då på framgaffeln. Diametern på dessa kan skilja mellan olika ramar. Det är inte alls säkert att en framgaffel passar på en annan ram, utan att först kolla diametern.

Sadelväska

2008-09-01T07:37:00.001+02:00

Ett bra att ha tillbehör. Sadelväskor finns i närmast alla storlekar och utföranden. Just denna modell passar mig rätt bra. En för stor väska hamnar lätt på benen när man trampar, börjar slänga omkring. Här i kan man ha verktyg, mobiltelefon, reservslang e.d.

Ett definitivt måste på träningsrundan! Att få punka på en tävling må vara hänt, men på träning är det vanskligt. Vad jag känner till passar så gott som samtliga sadelväskor på samtliga sadlar. Fästena är gjorda att hängas fast i de två stag som sadelns fästs till sadelröret. Däremot kan det uppstå problem om måste ha sadeln monterad väldigt långt bak på dessa rörfästen.

Sadelväskor bort på tävling! De bara väger och riskerar ställa till problem under färd. T.ex. lossnar eller går sönder.

Ram (eng. Frame)

2008-09-01T07:30:00.001+02:00

En cykelram modell landsvägscykel. Modellen som sådan tillhör den allra enklare aluminiumram som kan gå att få tag på. Passar alltså främst motionären. På engelskan får man söka efter Frame. Fork motsvarar då framgaffeln. Den som blivit lite snittad högst upp på bilden. Det här är de detaljer som följer vanligen med en helt naken cykelram. I förekommande fall är framgaffeln också ett tillbehör. Sadelstolpen på bilden är förståss alltid ett tillbehör och medföljer inte.

Det finns många undantag och avvikelser plus att nya modeller får förändrade standarder. Generellt gäller dock att alla de komponenter och tillbehör som passade på en ram, passar också på en annan. De direkta undantag som kan finnas är styrlagrens storlek samt sadelrörets tjocklek. Vanliga tjocklekar på sadelöret är 27.1 mm eller 31.6 mm. Då mäter man alltså diametern invändigt.

Tempostyre

2008-09-01T07:21:00.001+02:00

Bilden visar ett tempostyre (ibland kallat tempobåge) som är påmonterat på en helt vanlig racercykel. Tempostyret är alltså den svarta båge som sitter mitt på styret och har texten "TEMPO" på sig. Ovanpå styret ser man två kuddar, som är stöd åt armarna.

Just den här sorten, som är lite böjd och går ihop upp till, är inte särskilt vanlig. Allt som oftast ser tempobågarna ut som två separata pinnar. Har man ett tempostyre som inte är godkänd, kan man nekas start. Vidare är sådan utrustning totalt förbjuden på vanliga linjelopp. Det gäller även motionslopp.

Fördelen man vinner på att ha tempostyre, är att kroppens position ficeras och ger bättre tryck i tramporna. Mycket stor fördel i en cykeldisciplin där det krävs ständigt tramp från start till mål (Se inlägg under Cykelskolan). Det finns också hela specialbyggda cyklar som endast är godkända för cykling i Tempolopp.

Inför tävling, tempo

2008-08-30T09:34:00.002+02:00

Bilden är hämtad från Ljusdals Cykelklubb 2008.

Inför tävlingar med tempolopp fungerar det i stort på samma sätt som beskrivet för linjelopp. Man börjar med startnummer, ombyte och sist startplatsen. Skillnaden på tempoloppen är att man startar individuellt, som bilden ovan helt exemplariskt antyder.

Det som inte syns, det är att cyklisten närmast startstrecket har en display på marken som visar klockan. När den klockan slår över på den starttid du har, då släpper personen som håller din cykel. Några sekunder innan börjar han dock en nedräkning åt dig.

Det som vidare inte framgår på bilden, är att du ska sitta startklar på cykeln. Personen bakom håller alltså balansen åt dig, så du står bara beredd att trampa. Därefter tar personen bakom vid och proceduren börjar om.

Mellan 15-90 sekunder mellan varje startande, beroende på antal deltagare och sträcka på tempot.

Inför tävling, linjelopp

2008-08-30T09:11:00.002+02:00

En tävling är, inför starten, på många sätt likt ett motionslopp. Bilden ovan skildrar en helt vanlig väntan på start av linjeloppet, för en grupp tävlingscyklister. Några minuter innan starten ropar en arrangör upp alla de deltagande namnen ett och ett, varpå man ska svara på sitt namn.

De tecknar din närvaro på detta sätt. Finns du inte där, då blir det DNS i resultatlistan. Det kan också hända, t.ex. på större mästerskap, att den som ropas upp anmäler sig med att rulla fram till startfältet. Man samlas en bit bak på banan.

Saknar man stenkoll på tävlingsplatsen bör man åtminstone ha en timme på sig innan start, för att komma igång. Att stressa och yra omkring vid bilen snor energi som är mer användbar på tävlingsbanan.

En lämplig rutin är att allra först leta sekretariet och hämta ut nummerlapparna. Sen letar man en parkering och byter om och fixar cyklar. Sist letar man startplatsen. Det är inte sällan dessa saker sker på tre olika ställen. Obs att också fikat kan finnas på ett helt åtskiljt ställe. Försök alltid ha nummerlapparna avklarade som första möjliga moment, vilket inkluderar att nåla dem på tröjorna. Ta gärna med reserv-säkerhetsnålar! det händer att man glömmer dem vid sekretariet och kommer på det först vid ombytet.

Fika / käk ingår alltid efter loppet, för cyklister som fått startnummer.

Tempostyre

2008-08-29T21:51:00.003+02:00

När man har ett särskilt styre för tempolopp, finns det en maxlängd som styret måste hålla sig inom. Följs inte denna regel kan cyklisten bli nekad start av kommisarie. Noteringen om 80 cm i undantagsfall kommer sig ur denna text i SCF protokoll:

Detta saxades från SCF protokoll och gällde 27e aug 2008:

".......Avståndet mellan den lodräta linjen genom vevaxelns centrum och den yttersta punkten på styrets förlängning får ej överstiga 75 cm...........För individuellt tempolopp, får handtag och spakar fastsatta på styretsförlängning befinna sig utanför 75 cm-gränsen, så länge de ej innebär enförändrad användning.............avståndet 75 cm ökas till 80 cm om detta är nödvändigt av kroppskonstitutionella skäl, d.v.s. längden och storleken påextremiteterna. En tävlande som av detta skäl anser att han behöver ökadetta avstånd till max 80 cm, skall informera tävlingsjuryn om detta i godtid före start........"

Tävlingscyklist

2008-08-29T21:44:00.003+02:00

Man är egentligen inte en speciell typ av cyklist. En tävlingscyklist kan komma från vart som helst eller göra vad som helst. Men för att klassificera det, kan man se en tävlingscyklist köra regelbundna tävlingar anordnade av SCF / UCI och hänga med hem på tävlingar samt ha en chans i resultatlistan.

Som tävlingscyklist har man en registrerad licens i en viss tävlingsklass. Detta fixar den cykelklubb man är med i. Det finns också så kallade en-dags-licenser i vissa tävlingar. Då behövs ingen klubbtillhörighet.

Proffscyklist

2008-08-29T21:41:00.003+02:00

En proffscyklist har sitt levebröd på cykling. Det innebär alltså lika mycket tid på cykling som en annan människa har i sitt arbete. Sponsringen kommer från företag som förväntar sig att cyklisten gör bra ifrån sig och visar upp sig i TV-sändningar och ute på landsvägstävlingar.

Motionscyklist

2008-08-29T21:36:00.003+02:00

Motionscyklister är med på de lokala motionsloppen, kanske även åker en bit för motionslopp som går längre bort. Många gånger är farten oviktig, men motionscyklisten brukar hamna någorlunda bra till i tid.

Motionscyklisten kör eller vill alldeles helt självklart köra vätternrundan, år efter år. Oftast någonstans mellan 10-17 timmar.

Solskenscyklist

2008-08-29T21:25:00.004+02:00

Det är den som tar fram sin cykel på somriga soldagar, ledig från annat.

Regler vid tävling

2008-08-28T07:11:00.005+02:00

En enkel regel: Max avstånd mellan sadelspets och styrets yttersta detalj

SCF, Svenska Cykelförbundet, baserar sina tävlingsregler på UCI. Man kan på tävlingar se "Arrangemanget följer bestämmelser enligt UCI". Union Cycliste Internationale.

Reglerna är utformade så de kan användas för arrangörer, för återförsäljare av material för tävlingscykel samt också för tävlingsutövaren själv. Varje cykeldisciplin har sedan i sin tur ett varsit regelverk, där utfomning av utrustning, beteende på vägen samt metoder vid arrangemang är reglerat.

Reglerna som påverkar oss cyklister är väl de mest relevanta, eftersom det kan resultera i startförbud, deltagarförbud och böter att inte följa dem.

Exempel,

Felaktig utrustning: Startförbud

Felaktigt beteende: Böter

Ej närvarande vid anmält mästerskap: Deltagarförbud

Reglerna finns för egen säkerhet, andras säkerhet samt för rättvis tävlande.

GP lopp

2008-08-27T20:08:00.003+02:00

Bilden illustrerar GP-banan från Söderhamn 3-dagars 2007

I beskådande kan GP liknas vid vanliga linjelopp. Skillnaden är att man kör en utomhusbana på cirka 2-5km. GP innebär kurvteknik och hög fart. Man cyklar i t.ex. 40 minuter, sedan + 3 varv.
Först över mållinjen på sista varvet, vinner.

Tempolopp

2008-08-27T20:06:00.002+02:00

Tempo är en diciplin som karaktäriseras av specialbyggda hojar och utrustning som ser utomjordisk ut. All utformning syftar till att minska luftmotståndet och öka farten. Tempo en individsport och varje cyklist startar enskilt med 30sek - 1 minuts mellanrum. Man får straffpoäng om man ligger för nära bakom en annan för lång tid. Tempo körs vanligen på en 2 - 5 mil lång sträcka.

Mest bråttom tillbaka över mållinjen, vinner.

I tempo vänder man ofta efter halva sträckan, för att ta sig tillbaka.

Motionslopp

2008-08-27T19:59:00.002+02:00

Stämningen på motionslopp är ofta mer inriktad på socialt umgänge.

På motionsloppen deltar allehanda cyklister på helt sina egna villkor. Arrangörerna vill inte se några risker och olyckor. I motionsloppen finns alltid prisbord och ofta medalj till alla målgångna. Det finns depåer efter vägen där deltagare kan stanna och fika. Stämningen här är social och ofta pratsam och slapp.

Alla cyklar på sin egen kapacitet och oavsett hur duktig eller sällskapssjuk man är, finns det oftast någon annan cyklist att falla i klunga med. I ett motionslopp existerar inga regler eller etiketter om hur man ska vara eller se ut. Sen finns det i så gott som alla motionslopp en liten klick av de vassaste och starkaste cyklister.

Några på riktigt och andra som vill vara "som dem", ofta för att mäta sig vad som krävs för att hänga med. Denna klick brukar leda täten med uppåt kvartar och halvtimmar före den största andelen av cyklister på ett motionslopp.

Tävlingsklasser

2008-08-27T08:22:00.007+02:00

Tävlingar

I nuvarande svensk cykelsport för landsväg har man delat upp tävlingscykling i klasser av ålder och kön. Utöver det skiljer man på Junior, Senior och Elit. Klassen Veteran finns också för alla som fyller 30 eller är äldre. Klasserna definieras som H30, H40, H50, H60 osv. För damer motsvarande D30, D40, D50, D60 osv så länge det finns åldrar som deltar i tävlingen. Blir det väldigt många i en grupp, kan den delas upp ytterligare. T.ex. H30 och H35. Detta avgörs i förhållande till tävlingen samt banans utformning.

För att tävla ska man vara medlem i en cykelklubb, eftersom det bara är cykelklubbar som får lämna ansökan om tävlingslicens för en cyklist. Man får då ett licensnummer samt den klass man blivit registrerad i. Själv är jag registrerad som Veteran H30. När året kommer som det är dags att fylla 40, ramlar jag upp i klassen Veteran H40. Det är dock upp till mig om jag vill cykla som elit/senior, istället för veteran.

Linjelopp

2008-08-26T19:12:00.009+02:00

Jag brukar säga att linjelop är "det man ser på TV när flera cyklister kommer i klunga". Följande bild är med mig i en klunga. De här loppen karaktäriseras av utbrytningar och "mest strategi vinner". Sträckorna skiljer mycket, men håller sig inom 5-15 mil. På motionslopp och de största tävlingarna är 20-25 mil också vanligt.

Mest bråttom över mållinjen på målvarvet, vinner.

Returned, 1 year older

2008-08-25T08:17:00.000+02:00

Från detta augusti/september 2008 börjar jag och backar bakåt till den tid jag slutade förra bloggen: vatternrundan.blogspot.com.

Förra året äntrade jag landsvägsscenen med fokus på att köra Vätternrundan 2007. Att skorna satt fast i tramporna och att det fanns Cyclocross, landsväg och skillnaden mot för MTB, ja det var något jag lärde mig genom Funbeat. Sveriges populäraste träningscommunity.

Cykelsporten ska komma på uppsving 2009. Till syvene og sist, under den hårda fasaden, alla fina cyklister och wannabies har varit dödliga någon gång. Som du och jag.

Välkommen till en ny blogg.